ullaunna

Känner mej lite bister och bitter idag.
Väldigt underskattade känslor. Sköna att vältra sej i,emellanåt.
När allt ska va trevligt och mysigt.
Fast älsklingstorden brukar bli så förskräckt om man uttrycker
något mörkt och elakt. Han bor i ett rosa moln och vill stanna där,
kan gå väldigt långt för att få behålla det.
Önskar jag kunde va bister   lite mer konsekvent, inte läcka ut i
sentimentalitet.
"Herregud mänska! Bestäm dej!" Vill jag läxa upp mej själv. Hur ska
du ha det? Du vill va ifred, men blir sur när du får va ifred för länge.
Du vill vara oberoende? Ja sluta då att snea in på relationer hit å dit.
Du vill vara önskad men du vill inte bli krävd.
Jag blir så irriterad på mej själv.
Ikväll ska vi iallafall på bio och  få oss lite Lisbeth Salander till livs.
Hon är bister minsann.

Cyklat på lång loppisrunda idag och hittat lite smått
å gott att måla på. Biblioteket där jag hittade Carsten Jensen
" Vi, de drunknade". Den har jag länge velat läsa. Lånade även
den unga Sofia Rapp Johanssons bok "Tills skulderbladen blivit
vingar" med hennes vackra änglaansikte utanpå.
Hörde på radio att Bodil Malmsten flyttar tillbaka till Sverige.
Måste verkligen börja läsa hennes blogg.
Ger mej inte tid till läsa andras bloggar.Kanske därför ingen läser
min heller.

En annan sak jag inte kan bestämma mej för,
är om jag ska vara svart eller vit så det blir bara grått grått grått.
Men grått är en vacker färg.
Som himlen en kravlös dag
som en yllekofta
som mina varma raggsockar.
Men inte riktigt färgen om man vill göra ett avtryck, ett intryck på
världen.
Inte färgen att slå omgivningen med häpnad .
Men en färg att dra sig tillbaka i,
att vila sig i
och trösta sig med.