Multi-tasking
Efter en tidig underbar solig morgon på kolonin befinner jag mej nu
hemma för att ha tvättstugan. Lyfter ut alla mina plantor till balkongens efter-
middagssol och lyssnar på radio mellan mina sysslor.
En professor i " vetandets värld" Varnar för " multi-tasking", dvs göra många saker
samtidigt. Vi får grava uppmärksamhetsproblem, minnesstörningar och skadar
hjärnan. Själv gillar jag att göra mer än en sak åt gången, men ser å¨andra sidan
till att hålla min värld begränsad för att undvika stress.
Men vad jag tycker mej märka bland mina stressade i ekorrhjulet-springande vänner
är verkligen att minnet försvinner och empatin och inleveleförmågan.
De lever vid nånslags bristningsgräns, att freda sin zon, sin person i samhället, sin
plats kräver så mycket energi.
Själv har jag haft bråttom-dagar, slit-dagar, fläng-och släp-dagar.
Kolonin uppstår sakta men säkert från helt försummad till välkrattad ordningsfröjd.
I växthuset växer salladen och spenaten, rädisorna gror. Tar dit lite plantor från
hemmaodlingen men sålänge de inte släpper på vattnet vågar jag inte ta dit för
mycket.
Att så får man också göra sparsmakat. Sådde en liten bit morötter under duk och
ett litet stycke rädisor ute i landet, men det är väldigt torrt i sandjorden så stora
stycken vågar jag ännu inte så. Men det är ju inte riktigt varmt heller så det är väl
ingen större brådska.
Annars står jag på våren i ilsken fejd med föreningen som är så långsam med
vattenpåsläppet. Det gäller att samla regnvatten i alla tunnor och kärl man kan hitta.
Så fort tvätten är klar och jag ätit ska jag tillbaka. Igår röjde jag lite på altanen,
klipper i den stora härvan av bokharabinda och humle som växer över stugans tak
och som hänger ner över altanen och som fångar in ens hår när man går förbi.
Såg yngsta dotterns bilder från Berlin på facebook. Bilder med anarkistiskt
skräpiga miljöer där kreativiteten blomstrar. Man kan längta bort...men jag gör inte
det på allvar. Jag vill vara här, i min jord. Skapa mitt lilla växande paradis på
jorden, göra mej tillhörig och hel.
hemma för att ha tvättstugan. Lyfter ut alla mina plantor till balkongens efter-
middagssol och lyssnar på radio mellan mina sysslor.
En professor i " vetandets värld" Varnar för " multi-tasking", dvs göra många saker
samtidigt. Vi får grava uppmärksamhetsproblem, minnesstörningar och skadar
hjärnan. Själv gillar jag att göra mer än en sak åt gången, men ser å¨andra sidan
till att hålla min värld begränsad för att undvika stress.
Men vad jag tycker mej märka bland mina stressade i ekorrhjulet-springande vänner
är verkligen att minnet försvinner och empatin och inleveleförmågan.
De lever vid nånslags bristningsgräns, att freda sin zon, sin person i samhället, sin
plats kräver så mycket energi.
Själv har jag haft bråttom-dagar, slit-dagar, fläng-och släp-dagar.
Kolonin uppstår sakta men säkert från helt försummad till välkrattad ordningsfröjd.
I växthuset växer salladen och spenaten, rädisorna gror. Tar dit lite plantor från
hemmaodlingen men sålänge de inte släpper på vattnet vågar jag inte ta dit för
mycket.
Att så får man också göra sparsmakat. Sådde en liten bit morötter under duk och
ett litet stycke rädisor ute i landet, men det är väldigt torrt i sandjorden så stora
stycken vågar jag ännu inte så. Men det är ju inte riktigt varmt heller så det är väl
ingen större brådska.
Annars står jag på våren i ilsken fejd med föreningen som är så långsam med
vattenpåsläppet. Det gäller att samla regnvatten i alla tunnor och kärl man kan hitta.
Så fort tvätten är klar och jag ätit ska jag tillbaka. Igår röjde jag lite på altanen,
klipper i den stora härvan av bokharabinda och humle som växer över stugans tak
och som hänger ner över altanen och som fångar in ens hår när man går förbi.
Såg yngsta dotterns bilder från Berlin på facebook. Bilder med anarkistiskt
skräpiga miljöer där kreativiteten blomstrar. Man kan längta bort...men jag gör inte
det på allvar. Jag vill vara här, i min jord. Skapa mitt lilla växande paradis på
jorden, göra mej tillhörig och hel.
Kommentarer
Trackback
