ullaunna

Idag blir det alltså en rysare, halv tre ska Torden till banken.
Kanske tycker de att han ska komma tillbaka till våren när han blivit
återanställd - och då kanske det fina huset som skulle passa oss så bra
försvunnit. Troligtvis.
Så mycket står på spel denna dag.

Cyklade på träning i ett begynnande ösregn. Fiskade upp hand-
duken och la den som skydd över träningsbyxorna medans jag cyklade
men var ändå rätt blöt när jag anlände.
Spelade mindre roll - en kvart senare var jag ju ändå våt av svett...
Upp direkt för att lufta växthusen. Gråmögelväder, snigelväder.
Nu ska jag ha en hemmadag var det tänkt. Massor att ta itu med.
Överallt ligger kläder, kläder på tork, träningshanddukar, regnkläder
kläder som inte får plats i garderoberna.
Balkongen överväxt, allt känns fuktigt och övermäktigt.Kylskåpet en
hygienisk mardröm.

Iallafall en fantastisk helg. Fredan på konsert med nya vänner, att
återse sin gamle favorit, Pugh som jag faktiskt såg i stan 1973 nånting,
och nu liksom då trängde jag mej fram för att se och " Dinga-Linga-Lena"
ekade över sommarkvällen.
Kim Larsen gjorde sin grej och det var väl bra, fast det är ingen musik
för mej. Sen till Harrys för lite dans, en öl för mycket kanske, så jag
fick huvudvärk dan efter.
Usch vad jag avskyr det.  Men till kvällen var det sammankomst igen.
Den allra bästa Vickan fyllde 40 och bjöd oss till Majas strandcafé på
delikat födelsedagsmiddag med gott vin, perfekt service och sååå
mysig miljö.
Ett nyutbyggt annex med stora fönster ut mot strandgräset och mot en
söt liten köksträdgård . En helt genomförd femtiotalsmiljö i behaglig
och fräsch nytappning. Lilla Alvan var med och gav sin käraste faster
ett gulligt knippe morötter som hon odlat själv och en egenskriven saga.
Med glädje ser jag att hon inte är blyg eller hämmad i olika miljöer,
pratar med servitören och ber om saker hon vill ha eller går ut och
hämtar själv.
Det har föräldrarna gjort bra.
Att hon slipper känna sej borttappad i världen.
Som en ann.