Lite självtugg....

Här blev det ösregn och blåsande vind, följaktligen ingen
strandyoga nej. Fick bli ett rejält en-och en halvtimmespass på mitt
ordinarie träningsställe och det var fröjd och gamman!
Att i min ålder - femtiotvå - känna mej såpass stark och vältränad
att jag nog kan påstå att såhär stark har jag aldrig varit förr.
Aldrig haft såhär bra kondition, aldrig mått så här bra överhuvudtaget.
Visst är det rätt fantastiskt?

Det som är intressant är också hur träningen griper in och påverkar
andra områden, hur det påverkar självkänsla, självkännedom och
själslig tillväxt.
Förut har jag skrivit att jag växer långsamt, att det tar lång tid att
förstå mej själv och jag kan nog tycka att vägen har varit lite bak-
längeskrokig på sätt och vis.
Vill inte ångra och se att jag valt fel eller tänkt fel - allt är ju en process!
Men jag tänker att jag någonstans vände en rörelse inåt och fick den att
stanna och stagnera.
För ett tag sen när vi satt och pratade, några andra kvinnor och jag kom
jag på att en av mina ursprungs-tillstånd var IVER.
Nånstans på vägen vände jag på känslan av iver, stannade upp och blev
rädd och eftertänksam, tvekande och själviakttagande.
Egentligen är det en vanlig process, som kanske alla barn, som ju är
ivriga av naturen upplever. Men hos en del av oss blir just tvekandet ett
starkt inslag i personligheten.
Man blir självkritisk och självbespeglande och skapar fällor åt sig själv
och varje gång man trillar  ner bekräftar man sin negativitet.

Tänker mer och mer i termer av Energi. Ja typiskt new age-tugg, jag
vet, men det är ett såå funktionellt sätt att se på människan och tillvaron.
Och min energi fungerar bättre NU och ingenting i det förflutna kan ångras
för allt har lett till det goda IDAG.
Det kan kanske låta cyniskt för den som inte upplever det goda i nuet.
Nuet kanske är en pest som man inte alls vill befinna sig i, och det är
ju då den verkligt svåra testen kommer:
Att acceptera nuet...hur det än är.
Och just nu upplever jag privilegiet att tycka om mitt NU.
Och Per Moberg har sommarprogrammet idag och han spelar min gamla
älskling Alice Cooper " Billion dollar babies".



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0