Juni-regn

Då var mannen i ens liv på väg till Sweden Rock Festival -
Fruherre bevare hans kropp och hans själ. Fast det sista behöver jag
kanske inte oroa mej lika mycket för, så snäll och så renhjärtad den är!
Det regnar - vilsamt.
Ska iallafall kränga på mej regnstället och cykla och vädra växthuset.
Kanske klyva lite sniglar och krossa nåra snäcksniglar under gummi-
stöveln. För så har denna livsbevarerska fått utvecklas till!
Jag som en gång full av vördnad kunde betrakta en snigels  promenad
och le åt de känsliga hornens trevande i luften.
Jag har lärt mej döda även det jag älskar.
Så kan det bli. Att ha trädgård har lärt mej mycket om livet.
Man kan inte låta det som växer och breder ut sej ta över. Man måste
gallra, sovra, välja, ta bort, döda....

Gårdagen var stressig och fysiskt krävande. Efter fem timmars kollo-
arbete cyklade jag hem och åt strömming och stekt potatis med egen
sallad, dill och gräslök till, dammsög, vattnar balkongväxter, facebookar,
badar och iväg sen till ett krävande pass bodypump.
Tvekade om jag skulle orka för ryggen var ansträngd efter att ha skyfflat
gångar och sträckt och böjt hitan och ditan.
Men...efteråt vart jag faktiskt piggare!
Kastade mej på cykeln och flåsade mej fram i uppåtlutet hem för att
svepa en mugg kall sojamjölk.
Ner med lite bär och banan i en turkisk yoghurtförpackning med lite
kvar i botten och cykla hem till Alvisens hus fortfarande i träningskläder.
Ett litet Alva-kvällspass.
Lille Konrad kom på besök, hennes ljuskrullige lille vapendragare och
det blev plötsligt en jakt runt nerevåningen där vi slogs med hoprullade
tidningar. De var två mot en och när Alvisen lyckats på in en välriktad
träff på min läpp avbröt vi och gick ut i trädgården för att inspektera
odlingen och klyva sniglar.
Trött var jag när jag kom hem, men gott somnade jag om till regnet
imorse och sov till halv åtta.
Längre sovmornar än så blir det aldrig nuförtiden.
Ligga och dra sej- tiden är borta.
Kroppen tål det helt enkelt inte. Konstant rörelse tycks vara det bästa.

Idag är det rätt ostressat men imorgon måste jag hinna tvättstuga och
växthusöppning innan jag cyklar till huset och hämtar henne till sin av-
slutning. Hennes sommarlov börjar - en känsla man lätt kan återkalla
i kroppen - Friheten!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0