Älsklingsdiskussionen
yrande blötflingeblåst. Det är när jag är nytränad som jag har energi
att sätta mej ner och skriva lite blogg.
Har märkt hur väl den fysiska och mentala energin hänger ihop.
På sommaren när jag är väldigt fysisk, orkar jag just inget krävande
på kvällen, det får bli tevens passiva underhållning.
Känner mej ofta rätt fysiskt sliten, vår-sommar-höst.
Man kan annars tycka att jag skulle kunna måla, även om jag är
trött i kroppen, men det funkar inte.
Det är nu när odlingsåret lugnat ner sej som energin räcker till.
Målat klart en prinsessa- på -en- enhörning-tavla. Mycket stjärnor,
guld och blommor blev det. En barn-tavla.
Älsklingen tog sej till stan och vi gjorde potatisgratäng och hade
trevligt. Tog det första fotot med nya kameran. Har såå dåligt
tålamod att lära nytt. Nya funktioner och knappar att förstå.
Fick lite ångest till kvällen att vi låtit dagen gå så slött, mycket
facebook och teve.
Drog igång en "diskussion" till läggdags vilket Han tycker är
jobbigt, för då kan han inte somna. Då börjar han tänka på saker.
- Gör du inte alltid det? undrar jag.
För det gör man ju. Man ligger innan man somnar och tänker och
tänker, grubblar och ältar, funderar och analyserar.
...men tydligen inte han.
Kan tydligen låta bli. Släcka ner...
Undrade om han tänkte på att utvecklas. Men då hamnade vi i en
diskussion om vad nu det är.
Bättre släcka och sova.
Sv: Jodå, visst är det så... att även om man har så bra relation med någon så kan de här "banden" ändå finnas, så att man påverkar varandra. Själv kämpar jag som sagt var med att klippa alla negativa band mellan mig och min mamma. Det har tagit lång tid att inse hur hon påverkat mig, och styrt mig, även när vi inte haft kontakt. Det är skrämmande när man börjar inse hur en annan människas illvilja kan påverka en även på distans. Inte konstigt att världen ser ut som den gör idag.
Min man somnar så fort han lägger huvudet på kudden... Kram Lilitha
Hatar att generalisera men där finns vissa skillnader mellan kvinnor och män som tycks ganska tydliga.Iallafall vad gäller hur vi tar oss an livet.
Ja Eva, klippa band har jag erfarenhet av. Hade själv en komplicerad relation till min mamma, som först nu några år efter att hon är död, känns befriad och avklarnad.
