ullaunna

Lyssnade klart nyss på " Patient 67" ( Shutter island ) och
blev liiite besviken även om jag anade att den skulle sluta ungefär så.
Förstår att det blivit en läcker film, såg hela tiden Di Caprio framför
mej och den suggestiva krypande skräckstämningen måtte ha gjort
sej bra.
Meeeen...jag väntar välan till den kommer på teve.

Läser Dan Korns böcker om gubbar och gummor, gamla orginal
som lever ute i bygderna. Beskrivningarna är så kärleksfulla och
målande . Så bra att han tagit detta till sin uppgift.
Många av dom lever i en sån misär att vi knappt kan föreställa
oss det och förvånansvärt många är gamla och osedvanligt friska
...och lyckliga.
Men så har jag tänkt också ibland när man är ute och strävar i
vind och blåst, regn och snöstorm med sin cykel och blir omkörd
av torrra varma fina bilar.
Ni tror att det är synd om mej , men jag är faktiskt lycklig nu.
Och när man är hemma igen och skalar av sej blött och kallt,
så mår man såå bra såå bra.
Lite umbäranden är inte fel.

Yogat upp min kropp på förmiddan och handlade på hemvägen,
så nu kanske jag är hemma och målar resten av dagen.
Hade jag inte tränat hade nog ryggen pajat av allt sittande
och yogan är gudasänd mot en lång rygg som lätt drabbas av
ont.

Drömmarna om huset på landet börjar igen spira så smått.
Har haft en period jag skjutit bort den längtan plus att jag myst
rätt gott härhemma i kylan som slagit till så hårt i år.
Men Tord sorterar hemma hos sej för fullt och kör bort grejer
för att slänga och lämna bort.
Kanske kan han lämna ut huset till försäljning efter nyår?
Jag hetsar, men får väl förstå att det är en process och inget
hastverk.
Snart kanske jag vågar gå in på hemnet och kolla igen...
och drömma och hoppas.