ullaunna

Igår hade jag en intensiv tevekväll ( igen). Kom hem
efter ett pass bodypump, svingat min skivstång med osedvanlig
lätthet, kanske för jag mestadels suttit och målat under dagen.
Hem till ett skönt bad och rätt in i " Arga snickaren".
Som vanligt engagerande. Jag älskar när folk gråter på
teve, jag skiter i om det är spekulativt eller cyniskt, jag bara
snyftar med.
Här ett gulligt par som inte kunde konsten att begränsa sig.
Jättestall med många hästar och början på ett jättestort hus-
bygge.
Hoppade till när den ilskne snickaren trängde sej in i köket
till kvinnan i den sönderstressade familjens mamma.
Hon hade nämligen en praktfull mustasch!
Gick fram till teven för att riktigt se, men nej det stämde.
Inte bara lite fjun, inte lite ljusa strån, nejnej en riktig mörk
mustasch till ett blont hår i hästsvans.
Kul när man får studsa till lite i sin tevesoffa.
Kul i vår totalt sönderstylade tid.
Kul när man får undra lite .

Och " Välkommen åter" har en del kul karaktärer men nån
höjdare är det inte.
" Hung" är en lustig serie och " Nurse Jackie" får mej att sitta
uppe till elva, så allt som allt en trevlig tevekväll.

Annars så tar jag ett nytt varv med affirmerande.
Det är ju så Roligt!
Lägger mej en stund på sängen på eftermiddan och vilar
och börjar - och efter en stund är jag alldeles uppfylld och
liksom fnissig.
Att man faktiskt kan tillåta sej att önska vad man vill!!!
När jag sen kliver upp i min vardag känner jag mej just så
lycklig som om jag redan hade allt jag önskat mej.

En underbar solig vindstilla dag på bästa Malins altan
vid havet gav en underbar känsla av befrielse och utblick.
Vikten av utsikt.
Vi låg i varsin bekväm solstol med filtar om oss och såg
ut över ett fantastiskt hav med solblänk långt mot horisonten.
Allt var fullkomligt stilla. Allt var fullkomligt tyst.
Vi var överens om att det faktiskt var en alldeles  perfekt stund.