Innan jag sticker

Snabbt litet blogginlägg innan jag cyklar ner och ställer
mej i kö för att få biljett till den omåttligt populära zumban.

Depressionen drar bort, livet tar lite fart igen, ett litet avstamp.
Räknar hur många dagar som for bort utan att något blev gjort.
C:a tjugo dagar, det får väl gå.
En tavla blev det iallafall. Målade lite rött på det gröngula bakom
de sorgsna ansiktena och genast kändes det bättre. Tittar på den
när jag ligger i badet. Ska snart göra klart den, men det är en sån
tavla som måste stå ett litet tag.

Allt krångel i mitt liv är kvar. Det drar ihop sej till födelsedag,
som jag inte vet hur jag ska fira.
Gör som du vill, sa dottern.
Ett alldeles omöjlgt utalande att tillämpa - inte vet jag vilket som blir bäst.
Jag känner mej absolut hopplös.
Och gnällig
och besvärlig.

Nu måste jag dra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0