Fattig liten tant gör så gott hon kan ( fast jag är ju inte liten)

Slår mej ner framför datorn medan brödet svalnar
och nässlorna kokar.
En sån duktig liten tant jag är.
Vädret hjälpt mej. Kallt och eländigt.
Yoga på morronen, ont i fötterna och fingrarna när jag
håller på.
Bestämde att kolonin fick sköta sej själv.
Röjt mitt målarbord. Lika så gott att ställa undan färgerna nu,
hinner inte.
Putsat fönster, satte deg, kokat saft av bär ur frysen.
Lagat fisk i ugn med kokt potatis och mixat mej en drink av bär
och banan.
Så har dagen gått och radion roat och utbildat och på facebook
hittar jag andra som också ropar ut ur ensamheten.
Den ofta självvalda. Vi hittar fram till varann. Utan störningar.

Så skönt att få en sådan här dag. En stanna-dag.
Sydde in ännu en kil i ett par byxor, så kan jag använda dom
ännu ett tag.
Åldern breddar grovnar tjocknar kroppen.

Och Patti Smith fick polarpriset. Märker på facebook att det mest
är tjejerna som uppskattar henne, och jag förstår varför.
Hon var unik och annorlunda när hon kom, den androgyna
New york poeten i svart och vitt.
När jag läste hennes biografi förra året om hennes uppväxt, om
hur hon kom till New York och träffade Mapletorphe.
Man fick en ganska annorlunda bild av henne i boken, skulle vilja läsa
mer om hennes liv.
Och så har Fay Weldons självbiografi också kommit och där är ju
en annan ikon.
Har alltid njutit så av hennes böcker och hon har ett så väldigt
trivselsätt att skriva.

Nu får Tord snart ringa. Hoppas på att där ska komma nyheter
från nån mäklare.

Har starka ägandekänslor till huset på Ekvägen - här ska minsann
inte komma nån annan och tro att dom ska bo där!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0