Jamen det är ju gott

Vad har hänt? Vadharhänt?
Varför skriver jag så lite, som om jag drabbats av en tveksamhet...
som om orden saknas, lusten att skriva, att beskriva?

Kanske ta tag i detta nu. För nåt vaknar ju till nu när ljuset åter-
vänder. Har åter bråttom.
Sladdar förbi Torden i huset, knuffar lätt på honom om han står i vägen,
föser honom vänligt men bestämt mot första bästa vägg.
Projekt...inspiration.
Samtidigt väggar och lister som ska målas, tar himla med tid.
Han grejar mest därnere, åker och köper skruv och sånt.
Då kan han spela hårdrock i bilen väldigt högt.
Och när vi åkte in till stan tillsammans idag, lyssnade jag för första
gången på radion i Iphonen, på Spanarna som gick precis när vi
skulle iväg. - så perfekt.

Jamen...jag trivs ju!
Det är ju faktiskt bra nu!

Sammanboendet fungerar ju!
Ändå är det denna tiden på året som han är hemma så vi skulle kunna
gå varann på nerverna. Men det går ju faktiskt bra...

Idag måla lister, tvätta och städa.
Drar iväg honom på projekt som att släpa ut madrasser , täcken och
kuddar på vädring. Ta ner spisfläkten och rengöra.
Försöker lära honom att laga mat.

Sytt ihop fina tyger till en tavla och monterat upp i glas och ram för
att täcka en ful vägg, sen åkte vi iväg så jag fick träna ett pass core
en halvtimme.
Storhandla. Köpa storpack.
Åka hem med värme i bilsätet genom dimman till Tvååker.
Packa upp och tända i kaminen. Andas in den goda lukten av nymålat.
Jamen det är ju gott!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0