ullaunna

Sovit gott,kollar mina transiter till morronkaffet i sängen.
Ser att mars står i kvadrat till saturnus,en korttids-aspekt
som ofta verkar lite före den blir exakt,och där kan jag väl
se helgens små frustrationer och huvudvärken.
Jag har valt att leva i en verklighet som inhyser tecken
och samband, att leva i ett universum där subtila trådar
spinner mellan alla företeelser,där symbolik är alfabetet.
Livet blir roligare då.
Människan lär ju vara just en teckentydare, vi är genetiskt
programmerade att kunna tyda mönster.
Sen förstår jag om många tycker de är naivt och primitivt
att tro att planeterna har något inflytande på människors
göranden. Och det är inte riktigt så heller. Mer som att man
kan läsa omgivningen och se de här mönstren överallt,
som energier, som en färg eller doft som lägger sin
dimension till dagarna.
Har märkt att det är mycket svårt att förutsäga framtiden
genom att tolka "tecknen",men man kan förbereda sig
ibland. Det är också svårt att betrakta sitt liv i perspektiv.
Först efter en lång tid kan man liksom få syn på vart man
varit på väg till.
Då kan det vara bra att ha skrivit dagbok. Jag har iallafall
väldigt lätt att glömma, inte riktigt kunna återkalla känslor
som jag haft mer än som svaga ekon,långt bortifrån.
Man kan också välja att tolka hela livet som man tolkar en dröm.
Livet är ju en dröm - och så kan man skratta åt alltihop.