ullaunna

ung dokumentärfilmare pratade nyss på P 1 om sin hemsida "Lost
daughters united" om sin uppväxt utan pappa och det enda misslyckade
möte de hade då hon förstod att det var helt kört.
Hon ville absolut inte hamna i offerfällan men ändå öppet diskutera allt
det inflytande en frånvarande far kan ha.
Hela faders-arketypen är något jag   velat skriva om under våren här, så
det var väl en mening med att jag hörde henne här just idag, dagen efter
Mors-dag.
Vaknade vid fem och låg och ältade problem men lyckades somna om
och sov till halv åtta! Så jag fick bråttom och packade träningskläder
och frukost  till växthusöppningen.
Åt frukost med solen i nacken, och Ruth Rendell-deckaren mot knäna.
Schersminens doftande gräddvita blommor börjar slå ut.
Fem minuters stilla vila, syrenen blommor gungar i vinden... och sen
iväg med gruset sprutande under däcken.
Intensiv step- och coreträning  med svetten rinnande ner i ögonen,
magen, ryggen, ner på armarna och händerna.
Ut i friska fortfarande morgonsvala luften, hög och klar, ner till badet.
Kränga av sej svettiga träningskläder och ut mot det sidenblå havet
som ännu inte börjat krusa sig.
Vattnet absolut klart och nu femton grader.
Vilar en stund och torkar innan jag trött cyklar upp för backarna hem.
Ska fixa mat härhemma nu och ta mej ner igen.
Det är såhär jag firar semester.
Solhatt, mjuka sommartäcket, kudde... denhär gången vill jag komma
ihåg allt.Mat och kaffe.

MEN hur ska det gå för Christian  i Nip-tuck nu? Ska han dö ? Är serien
slut eller vad?
Hur ska det gå hur ska det gå?
Tänker att han börjar ta den nya dundermedicinen och den även funkar
på den rörande balinesen med de trädliknande vårtbildningarna.
Det  måste bli så!