ullaunna

Så känns det idag faktiskt.
Gick in till lilla A på morgonen när det började ljusna.
Där hon låg och trynade bland alla sina mjukisdjur i min säng,
jag blir alltid förvisad från min säng och får övernatta i den gamla
extrasängen i arbetsrummet när hon sover över.
Men det gör inget.
Följde henne till skolan och vi beundrade den gnistrande frosten
på ängen utanför huset och solen låg lågt rakt in i våra ögon i
nerförsbacken på vår färd.
Hemkommen pratade jag med bästa Anna i telefon en stund och
tog mej sen för att blanda ner alla gamla läppstift i en rostfri
skål i ett vattenbad. Skrapar ner med en kniv ända ner i hylsan
och så ner med lite lipgloss också och såna där pyttiga små prover
man får från Yves Rocher som gratisskit.
Det blev en riktig snygg färg som jag pytsar ner i en gammal
creme-burk från vilken jag kan måla på med läppstiftspensel!
Är väl inte riktigt lika läppstiftsberoende som Maria Montesani
eller vad hon heter, men nästan. Fast det mest komiska var ju
att hennes läppstift var helt neutralt,det var som hennes egen
läppfärg ungefär.
I det soliga vädret tog jag sen då äntligen min fina gamla extra-
cykel, en gammal raritet som nog är minst femtio år gammal och
helt underbart skön att cykla på ner till cykelverkstan för att byta
däck. Och där är dom så himla trevliga och känner igen en och
lovar att fixa till imorgon!
Stod emot frestelsen att springa in på gallerian, var bara inne på
Gina-tricot och bläddrade igenom rea-stället sen gick jag hem
i solen som värmde och bländade ansiktet.
Nu ska jag äntligen måla och lyssna på Åke Edvardssons "Den
sista vintern". En genuin trevlighetskänsla sprids i hela min
kropp...