Endorfinerna tillbaka
Tränade mitt vanliga step och corepass imorse och tydligen ger
två veckors soffliggande förskräckliga resultat!
Hade även träningsvärk efter bodypumpen igår,men det var väntat för där
räcker det att hoppa över en enda vecka så kommer träningsvärk som ett
brev på posten.
Nu märktes tydligt en försämring av konditionen. Inte klokt.
Är man alltså dömd att träna som en liten blå i framtiden för att inte tappa?
Träningslokalerna är fulla såhär års. Nyårslöftena finns kvar i minnet och
där finns ännu en chans att skaffa sej en dräglig sol-bad-och strand-kropp
till sommaren.
Nu mår jag förträffligt här hemma efter kaffekoppen trots att jag haltar
omkring med stela lårmuskler. Målar och det känns lite roligt igen.
Började läsa Inger Edelfeldts bok " Hur jag lärde mej älska mina värsta
känslor".
Blir alldeles lycklig över denna "syster i misären". Så många likheter!
En sådan omedelbar igenkänning! Självklart mycket som skiljer också
men ändå!
Samlar på systrar och bröder i tillvaron,samlar på igenkänning,likhet,
mönster....
Fast hon har en mycket lyckad yrkesidentitet: Framgångsrik författarinna
och konstnär.
Jag är en wannabe-konstnär, en wannabe-författare....
Möter hela tiden mina brister och tillkortakommanden.
Försöker kompensera med en häpnadsväckande envishet.
Tänker ofta på den där brevbäraren som tog en sten vid varje post-
runda och som sen byggde en hel fantastisk stenstad.
Känner så för alla dessa udda-människor i tillvaron som skapar mot
alla odds, på tvärs med konventioner, på tvärs mot alla konstetablissemang.
Idag blir det Seinfeld klockan tre,krockar tyvär med P 1 Annika Lanz.
Lunch intages lämpligen då. Stekt potatis och en liten omelett kanske.
Snart ska det börja sås i stor skala och skötas plantor.
Dra fram och jorda ner. Fönsterbräden som ska friläggas,ljuset som
ska tas till vara.
Blir lite trött när jag tänker på säsongen som ska ta sin början,
bundenheten och passningen,släpandet av jordsäckar och krukor
hit och dit.
Längtar längtar längtar efter ett hus där plats finns för detta och man
inte behöver gå tre trappor upp slippa flänga mellan hem och koloni.
två veckors soffliggande förskräckliga resultat!
Hade även träningsvärk efter bodypumpen igår,men det var väntat för där
räcker det att hoppa över en enda vecka så kommer träningsvärk som ett
brev på posten.
Nu märktes tydligt en försämring av konditionen. Inte klokt.
Är man alltså dömd att träna som en liten blå i framtiden för att inte tappa?
Träningslokalerna är fulla såhär års. Nyårslöftena finns kvar i minnet och
där finns ännu en chans att skaffa sej en dräglig sol-bad-och strand-kropp
till sommaren.
Nu mår jag förträffligt här hemma efter kaffekoppen trots att jag haltar
omkring med stela lårmuskler. Målar och det känns lite roligt igen.
Började läsa Inger Edelfeldts bok " Hur jag lärde mej älska mina värsta
känslor".
Blir alldeles lycklig över denna "syster i misären". Så många likheter!
En sådan omedelbar igenkänning! Självklart mycket som skiljer också
men ändå!
Samlar på systrar och bröder i tillvaron,samlar på igenkänning,likhet,
mönster....
Fast hon har en mycket lyckad yrkesidentitet: Framgångsrik författarinna
och konstnär.
Jag är en wannabe-konstnär, en wannabe-författare....
Möter hela tiden mina brister och tillkortakommanden.
Försöker kompensera med en häpnadsväckande envishet.
Tänker ofta på den där brevbäraren som tog en sten vid varje post-
runda och som sen byggde en hel fantastisk stenstad.
Känner så för alla dessa udda-människor i tillvaron som skapar mot
alla odds, på tvärs med konventioner, på tvärs mot alla konstetablissemang.
Idag blir det Seinfeld klockan tre,krockar tyvär med P 1 Annika Lanz.
Lunch intages lämpligen då. Stekt potatis och en liten omelett kanske.
Snart ska det börja sås i stor skala och skötas plantor.
Dra fram och jorda ner. Fönsterbräden som ska friläggas,ljuset som
ska tas till vara.
Blir lite trött när jag tänker på säsongen som ska ta sin början,
bundenheten och passningen,släpandet av jordsäckar och krukor
hit och dit.
Längtar längtar längtar efter ett hus där plats finns för detta och man
inte behöver gå tre trappor upp slippa flänga mellan hem och koloni.
Kommentarer
Trackback
