ullaunna

Tränat flowing,som är en alltigenom jobbig träningsform som utgår
från att magmusklerna hela tiden ska vara spända,och man jobbar med
"pads" på händer och knän mot en stel plastmatta och glider och jobbar
funktionellt med kroppens muskler och egna belastning.
Absolut inte ett dugg roligt men   man kommer åt muskler som man inte
aldrig når annars...och efter 40 minuter är det över.
På med termobyxorna och tjocke-jackan över träningskläderna och ut i
det kalla friska vintervädret.
Möter Malin efter halva vägen efter krönet på strandpromenadens backe
och vi går hem till mej  för kaffe och kaffeprat.
Plötsligt nu har liksom dagen gått och man får lite stillsam panik åt
denna tid som bara försvinner.

Har varit en hel del arg de här dagarna. Även om nyåret
gick fint och så ,inträffade saker som triggar och får igång mej.
Återigen tankarna på att vara ensam för att förenkla livet. Att sluta
blanda ihop mej mer. En sann självständighet,ett verkligt oberoende.
På samma gång kollar jag min facebook,skriver kommentarer,ringer
och sms:ar och väntar rastlöst på samtal och kontakter.
AAAARRRGGGHHH...

Mitt nyårstarot var ganska eldigt,energi men också besvärligt. Inte
alls lätt,precis som jag befarade också med tanke på mina många
transiter nu.
Just nu är saturnus i kvadrat till mars, Uranus i kvadrat till saturnus
och snart överskuggar pluto min mars. I 7:e huset.
Och mycket just nu handlar verkligen om min ilska och hur jag ska
hitta en balans. Att inte undertrycka den men inte spilla ut den i tid
och otid.
Jag kan ju inte låtsas som om den inte finns men kanske kan jag
komma underfund med vad den har för syfte i mitt liv.
Kanske lättare att vara arg på människor än jäkligt besviken.
Kanske lättare att vara arg och besviken på andra än arg och besviken
på mej själv.
Ja vi får se om man kan få några insikter.
Och om man kan få något gjort?

Igår såg jag den alldeles sorgesamma filmen "Darling" som så
verksamt visualiserade de unga trendiga stockholmarnas blaserade
likgiltiga attityder.Helt suveränt skildrat.
Och underbara Mikael Segerströms vänliga, pratsamma,ensamma gestalt
som försökte visa en positiv och förlåtande attityd till alla motgångar
han mötte.
Sorglustigt,men mer sorgligt än lustigt.