Idag med hjärtat öppet

Huden fullmatad med sol och saltvatten, hemma i mina rum
med radions röster som enda sällskap, snart ska jag iväg till kolonin
men jag väntar tills kvällsvalkan sätter in.
En underbar dag hamnade i mitt hägn.
Tidigt iväg till växthusen och öppna och vattna, sen cykla fort som
ett Jehu till träningen, genom svala trädens gröna valv.
Höll på att rinna bort och tänker att det måtte vara inbillning för
konditionen kan väl inte minska på så kort tid?
Lite krånglande knä igen, men bara jag är försiktig och inte vänder
snett fungerar det.
Cyklar hem i svettvått linne, möter mina muslimska grannar och
funderar på vad de tänker:
- Detdär ser ju fritt och härligt ut, pigg och aktiv dam detdär.
eller
- Fy så skamlöst, felaktigt och tanklöst, omoraliskt.Opassande.
Men jag kanske bara fantiserar, de tänker väl på sitt...

Packar allt så snabbt och vant och trampar neråt stan igen
efter att ha vattnat igenom alla balkongväxterna.
Ner till badet: Damernas nakenbad, mitt livs skola.
Här har jag häckat hela mitt vuxna liv och sett och hört så mycket
om livet.
Jag åldras på denna plats, och ser andra åldras med mej.
Många av de gamla har fallit ifrån men sålänge man kan kånka
ner sin rollator eller stödja sej på en väninnas arm så försöker man
ta sig ner, nån solig dag på sommaren iallafall.
Här pratas det om bröllop och begravningar, sjukdom, död och
skilsmässor. Konflikter uppstår , återseenden och kramar, recept
och böcker utbyts.
Vattnet håller på att bli varmare så man kan börja simma så smått.
Några snabba tag iallafall och doppa huvet, vattnet klart och fint idag
och tången vajar, solen glittrar, horisonten raknivvass.
Stannar alldeles för länge för allt blir så milt och njutbart i den sena
eftermiddagssolens ljus.
Prat på planket, läsa länge, dricka den ena flaskan vatten efter den
andra, ta det ena doppet efter det andra: idag var det verkligen varmt!
Hungern driver mej slutligen hem, smörgåsar och kaffe för länge sedan
uppätet och hela härliga ananasen.

I boken om positiv energi som jag nu läser står ett underbart citat på
försättsbladet av någon som heter Mary Oliver.
Detta citat vill jag göra till mitt:

När det är över vill jag kunna säga: hela mitt liv
var jag en brud gift med förundran.
Jag var brudgummen, som tog världen i min famn...

Jag vill inte sluta med att bara ha besökt den här världen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0