Ett av mina nyckelskåp
Oj, den där var ju jättevacker! Har du målat den själv?
Sv: Ja, det verkar helt klart vara som du säger. Att trauman i livet gör oss mer "genomsläppliga" eller utsatta. Jag hade inte en tanke på detta tidigare, men tack vare en arbetskollega kom jag i kontakt med dessa teorier - och en bra terapeut :-) Så jag har fått många intressanta insikter de senaste 2 månaderna.
Inser också att det finns både platser och människor som man helst ska undvika, om man vill slippa sådana här påhopp (som jag skrivit om).
Och insikter gör en ofta starkare. Jag känner mycket lugnare nu när jag börjar förstå hur allt hänger i hop. Så det är stor skillnad mot för ett år sedan, då kände jag mig ju både rädd och maktlös.
Kram,
Eva
Ja nu har jag läst längre bak i din blogg. Sånt här har jag varit intresserad av hela mitt liv men ser riskerna. Vi experimenterade också med anden i glaset som tonåringar och hamnade i nästan besatthets-problematik och blev rejält uppskrämda vid vissa tillfällen.
Är nog inte särskilt medial eller känslig, men upplevde poltergeistproblem vid ett tillfälle som barn, utlöst av att jag blev instängd och lämnad.
Mannen som stängde in mej dog, tog sitt liv, en tid efter.
Har många gånger önskat mej få uppleva "fenomen" men det räcker ju att läsa din blogg så kan man känna sej tacksam för att " få vara ifred".
Känner mej också med ålderns rätt ( 52)mer stabil i psyket och jordad och förankrad i tillvaron...ganska
iallafall.
Så fortsätt att stärka din aura och laga de trasigheter och hål som kan finnas. Ökat medvetande om vad som finns och en acceptans för vad som finns innuti en själv kanske är en väg till ökad frid.
kramfrånulla
ja just, jag målar nyckelskåp, askar och lådor och tavlor. Kommer du förbi Varberg nån gång så titta in!
