Knausgård , en vän i narcissmen?

Sådär då sitter jag här igen med kaffeglaset jämte
tangentbordet. Nytränad och rätt pigg faktiskt.
Pigg och glad.
Så skulle jag inte karaktärisera mej själv förr i min tunga ungdom.
Nu är jag mest gammal och glad. Det känns bra.
Nobelpriset delades ut och lämnade mej opåverkad. Har
ingen större lust att läsa Vargas Llosa, men nån jag kickar igång
på är däremot Lars Ove Knausgård. Att skriva om sitt liv så ärligt
som möjligt i sex hela band! Wow vicket projekt!
Lyssnade på ett program  med och om honom igår på P 1.
Hur han vill fånga in komplexiteten i ett människoliv. De många
olika ingångarna man kan ha till ett liv och hur skrivande och
läsande bildar en slags förtätning, som han uppskattar.
Han tycks tydligen ha en i princip fotografisk hjärna och lär
beskriva tingen och rummen exakt och detaljerat.
Samtidigt är han medveten om opålitligheten hos minnet
och trots att han lämnar ut sitt liv, sitt hjärta, sin själ är
han också medveten om en slags abstraktion:
Han är ju författaren. Iakttagaren och inte bara deltagaren...

Jag älskar det storslagna narcissstiska projektet precis som
den bloggerska jag hörde om på P 1 Stil som varje dag fotar
sin outfit. Högt och lågt. Jag vill att allt ska med!

Igår kämpade jag med min rastlöshet för att stanna hemma.
Att vistas i mitt arbetsrum och faktiskt göra något.
Slog ner impulsen att ta en snabb cykeltur till Röda Korsets
loppis. Jag har ju allt hemma, behöver inte ut för att jaga
hela tiden.
Måla lyckades jag inte med  men sydde en del. Klippte faktiskt
sönder en vacker sari med långa långa ohanterliga längder
och sydde fast den på en ful flanellsjal med fransar.
Fick en vacker lätt och sidenmjuk sjal att lägga om axlarna
härhemma när  den fuktiga västkusttvinden tar sig genom
betongen där jag bor.
Promenad vid havet med bästa Malin och hem till mej för
lite örte och hembakat bröd. Tarotläggning och stearinljus
i mitt vinröda varma sovrum.
Åsså kom Torden, fast det var torsdag ( som vi inte brukar
träffas), men han ska jobba ikväll och imorgon bitti.

För det mesta tror jag på vårt förhållande. Visst innehåller
det lite hälta och ojämnheter - men på det stora hela
värms vårt förhållande av våra varma hjärtan för varann.

Kommentarer
Postat av: Cilla

Värmer mig att läsa dina sista rader... Skickar kramar till dig!! :)

2010-10-08 @ 12:43:22
Postat av: ulla

gulligt. Tack!

2010-10-08 @ 14:36:04
URL: http://ullaunna.blogg.se/
Postat av: Marianne

Du skriver fint och med ett öppet hjärta!

2010-10-08 @ 17:21:09
Postat av: ulla

Tack Marianne!

2010-10-08 @ 18:01:43
URL: http://ullaunna.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0