Uppbruten is längst kusten

Iakttar depressionens förlopp och dess tankar och känslor.
Hur den saktar ner och stjäl all den fysiska och psykiska energin, det
går helt enkelt inte att göra något snabbt.
Hur jag helst bara vill dra ett täcke över huvudet, helst sova - om jag
bara kunde. Uppvaknandet som följs av tunga tunga tankar.
Hade jag varit minsta benägen hade jag använt alkohol eller piller -
men det ligger inte för mej.
Väntar ut.
Åldern kommer ifatt, krämpor, tyngd, ont, bittert, pessimistiskt.

Har inte velat träffa människor - men när jag sen tvingats
till det av omständigheterna har jag mått bättre av det.

Och kanske kanske - nu en vändning?
Mitt barnbarn sov över och vi slappade framför teven med Polisskolan,
Americas funniest homevideos och Mr Bean.
Ja det gäller ju att hitta nåt gemensamt intresse och nu vet hon vem
Zed  i polisskolan är, så då kan vi samsas i den förtjusningen.
( älskar Zed, han är så fantastiskt söt)
Och mänskor som snubblar är lika roligt för oss bägge.
När hon sovit gott i min säng med mjukaste leopardfilten och ätit
pannkaksfrukost kom föräldrarna och hämtade sin långbenta guld-
klimp.
...tog jag mej samman och cyklade ner på ett pass bodypump.
OCH det funkade! Fick min kick och cyklade sen hela strandpromenaden
hem.
Såg den grönskimrande havsisen brytas upp och guppa omkring i
långsamma havsvågor i en isande isande sörja.
MEN den andades, den levde.
Och cykelbanans grus kom i dagen och smältvattnet rann i strida
strömmar och ett porlande rann i diket och detta smältvattensljud
kittlade mina känsliga öron och gjorde min trumhinna lycklig.
Kanske kanske...
Och kanske har det bara varit influensans verkningar och målningen
som finns på duken är iallafall ett resultat.
Ett sorgansikte, och ett mindre ansikte också med häpen sorg i
blekheten. Liknar nåt av Sigrid Hjertén, inte riktigt som jag brukar
måla.
Bara jag gör nåt, jag måste göra, annars kan jag lika gärna lägga
mej ner och dö.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0