Yoga och smärtkroppen

Väntar på Tord, vi ska ta en tur till Falkenberg och fika
med några vänner som bor där. Bra! Tord har förstått att jag
behöver lite miljöombyte.
Igår kom jag iväg på kvällsyoga efter pannkaksstek till barnbarn
och utfodring av den hårt arbetande modern som kom och hämtade
henne.

Att stå i krigaren med vitt utbredda ben. Rikta höfterna framåt
och hela överkroppen, lyfta armarna och gripa tag i armbågarna,
försöka hålla huvudet rakt  och samtidigt se till att bakre foten
behålls ner i golvet...aj.
Detta är en modifierad sorts yoga som kallas Mojoyogan och jag
bara hoppas på att den är bra för mej.
Att vrida sej, att sträcka ut i olika riktningar samtidigt - jo.
Slipper ryggproblem som jag jämt hade förr faktiskt.
Men ont i fötterna...
Alltid denna smärtkropp...
Varför?
För att livet gör ont?
Faktiskt har jag i princip alltid haft besvär eller ont av nåt.
Sen drar det faktiskt vidare, saker jag trodde jag skulle få ha
i evigheter, kroniskt, men det drar faktiskt bort.
Därför tänker jag att mina onda fötter ska gå över, kanske när
jag flyttar.

Lever ju med en världsbild där allt kan tolkas symboliskt
och där är fötterna det som tar en in i framtiden. Att ha ont i
fötterna kan symbolisera en rädsla för framtiden och det känns
rätt logiskt.

I min värld där även verkligheten är en dröm tolkar jag det som
något gott att jag äntligen fått min cykel lagad.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0