Om böcker och Motstånd

Tar en lugn morgon, låg efter frukost och läste i Peter Törnqvists
helt otroliga roman "Kioskvridning 140 grader". Skriven på småländska tar
den sin tid att läsa, man måste ibland mumla för sej själv för att begripa.
Den vindlar och leker, blandar sorgligheter och lustigheter och jag får känslan
av att det här är stort!
Men som sagt, inte lätt att läsa när tankarna glider iväg, som mina lätt gör,
denna maniska, upptagna, splittrade tid.
Läste Joyce Carol Oates " En fager mö". Hennes böcker slukar man, de spänner
omedelbart ett starkt spänningsfält som magnetiserar läsaren och man kan
inte släppa boken ifrån sej med annat än en mycket stark beslutsamhet eller
tvång.
Min kropp används maximalt nu. Alla krämpor får lämnas i bakgrunden,
och nonchaleras - vilket ju är den bästa attityden till krämpor.
Får jag bara se till att sova någorlunda och äta bra, så fungerar det.
Ett litet explosionsartat ilskeutbrott på stackarstord igår bara, då jag nästan
anklagade honom för att skada sej för att slippa ifrån....
För precis när hans ryggsträckning läkt drar han i knäet på jobbet och blir handi-
kappad och klen.
Den Stora Uttolkaren av Allting ( jag) anar att dessa skador är
ett utslag av motstånd. Det vågar jag säja för jag vågar påstå att jag är expert
på just motstånd.
Motstånd har ju faktiskt varit min livsstratgi i så många år.
Har inte förstått i vilken hög grad förrän på senare år.
Kroppen håller emot energin när livet rusar i en riktning man kanske inte gillar,
eller när det rusar för fort, när själen känner att den måste stanna.

Älsklingen vill nog att allt ska komma iordning, men han har en av och på-
knapp och kanske måste han stänga av totalt emellanåt för att vilja.
Eller så är det ett rätt "manligt" sätt, en man som jobbar hårt med kroppen med
hela sitt fokus för att sen bara helt koppla av, medan många kvinnor jobbar på
hela tiden, gör saker under tiden de gör annat.
Mäns blodtryck sänks betydligt när de kommer hem från jobbet, en kvinna som
kommer hem från jobbet får en tydlig blodtryckshöjning.

Iallafall var det skönt igår att komma hem till lägenheten efter en cykeltur
på ett par mil, bla i regn och en del motvind. Att efter att ha målat sovrumstak
få lägga sej på spikkudden ( Ahhh underbart för nacken) och se arga snickaren
bringa ordning i kaos.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0