ullaunna

Dricker kallt gott citronvatten, gjort ett träningspass och
cyklat hem längst det dimmiga stilla havet som nu släpper ifrån sej
en frisk doft av tång, islossad, stillsamt kluckande mot stenarna.
Planterat 18 små tomatplantor i djupare krukor. Ännu fler väntar
i sina trånga små lådor, gängligare och smalare sträckandes mot ljuset.

Hemma i vardagen igen efter en weekend i Göteborg hos goda
vännerna.
Värmeljusen fick den vackra gamla kakelugnen att blänka, fönstrena ut
mot gården visade upp vackra husfasader och värmen och kärleken
kändes påtaglig.
Min väninna sen många år tillbaka hade sina bägge vuxna söner hos
sej, sin ena bror och de goda vännerna. Hennes man fyller sextio och
det kan man inte förstå riktigt.
Sextio är nog det nya femtio, antar jag....
Åt gott och drack vin, tjötade och hade trevligt.
Tyvär hade jag en hård huvevärk som ingen treo bet på, så riktigt tjosan
var jag inte, men jag vaknade i bättre skick än väntat.

Många sov över och extrasänger fälldes upp. Tord och jag sover i det
lilla köket med bordet som en vägg mot det öppna vardagsrummet.
Sov så gott och sen vaknar den ene efter den andre och så blir det
dags för den traditionella frukosten med hårdkokta ägg, delikata
rester från gårdagen och kaffe.
Hjälpte till att diska glas och sen packa ihop och ajö.

Goda känslor av att lämna människor som lever sej kvar. Som man
kanske kan behålla.
Varaktighet.
Kanske . För sånt kan man ju aldrig riktigt veta.