Väntar på att bli upplockad

Blogg medans jag väntar på att bli upplockad. Att vara bil-och kör-
kortslös innebär att man alltid och ständigt försöker påminna den bilburna
omgivningen om att man kan tänka sej att åka med, lite då och då.
Fungerar ibland, ibland inte. Bilen är ett såpass individualistiskt fordon
att just spontaniteten och oberoendet oftast får råda.
Inte så lätt att planera in en medresenär alla gånger.

En hitintills symptomfri morgon och jag njuter att att få känna mej
frisk. Vet väl såklart att blåskatarr är en rätt limdrig plåga i en värld av
plågor och sjukdom - men det hjälper föga.
Man blir eländig och miserabel, så är det bara.

En ganska värdelösdag  igår då då, läste och såg på teve och flyttstädet
fick vänta. Kurerandet fick ta sin plats, och vilan.
Höll mej vaken till sent för att se skräckisen " Silent Hill" som hade många
intressanta skräckbilder och scenarion. Men jag gillade inte att de religiösa
fanatikerna eldade upp den kvinnliga polisen...

Och Khadaffi blev dödad, så bara. Och glädje och lättnad sköljde genom
massorna. En sån konstig galning som fått makt och skapat så mycket ont.

Idag planerar jag måla alla de vita rätt fula byråarna i den vackra röda
kulören som väggen går i.

Snart vill jag verkligen få en annan riktning i livet än detta evinnerliga
hemskapande.
Ska försöka hålla mej öppen och ödmjuk i sinnet för att uppfatta vart den karmiska
vinden blåser.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0