ullaunna

Sitter här i en kall aprilförmiddag och laddar upp foton. Väntar
på besök, en tjeja som är intresserad av min kolonilott.
Jag hoppas hoppas!

Hon kan vara den rätt, tycks ha en fin inställning och har en liten
dotter. Då kanske hon även kan ärva det " hemliga landet" som ligger en bit
ifrån lotten, där jag och mitt barnbarn går ner till på våren när vitsipporna
blommar, en liten bäck med branta slänter där vi kliver och klättrar omkring,
drar oss upp med hjälp av slygrenar som klänghjälp.
Där tiden försvinner för det hemliga landet har en sällsam atmosfär av
tidlöshet och kontemplation...

Ska visa henne bilder på datorn av kolonin i sin vackraste blomning
för just nu ser den ju inte så rolig ut.

Lite snö låg faktiskt i Nya Trädgården här. Penséerna frös i sina krukor men
reser på sej. Två små romansalladsplantor jag satte ut under konjakskupornas
beskydd ute på friland lär ha överlevt.

Igårkväll krattade jag i skymningen. Allt Väl På Jorden.
Min lugna lycka. Land efter land står färdigt.
I almenackan har jag ringat in Kristihimmel-helgen. Skrivit:
" Allt färdigt ?"

En deadline.....då vill jag att Torden byggt pergolan och dammen
och gjort en liten grusgård till trädgårdsmöblerna.
Resten är mitt jobb - som jag gärna stretar på med.
Dag efter dag, så som jag vill leva.

Men helgen tillhörde bröllop och vistelse i en helt annan miljö.
Örgryte lilla vackra kyrka med bröllopslöften inför en varmt leende kvinnlig
präst, finkläderna på,  släkt och närmaste vänner , ett så lagom format.
Champagneskål och middag på Långedrags värdshus med allt som tillhör,
lite tårar och skratt, sång , vita linnedukar och kristallkronor.
En sol som sjönk i ett kallt men glittrande bohusländskt hav.

Och hotellnatt i god lyxig säng med sällskaplig frukost i sol.
Huvudvärk så klart, men rätt okej för en ann som knappt törs lukta på
ett glas utan att bli bakis.
Och hemfärd och vinkande till bröllopsparet som snart far till Sri Lanka på
bröllopsresa.

Men sen så skönt att komma hem. Att efter en vilodag fortsätta projekten.
Att få stanna i det lilla. Läsa boken Anna Karin Palms Snöängel.
Titta teve. Allt det vanliga vardagliga jag uppskattar så.