Jag och mina serier: Väggen, Äkta Människor och The Walking Dead

Lyssnar just nu på " Väggen", radioföljetongen av Marlen Houshof,
en sådan melankolisk roman , kvinnan som lever ensam med sina djur och
sysslor i en värld som tydligen råkat ut för en katastrof som stannat upp och
stelnat allting. Kvinnan är fångad  bakom en osynlig vägg där allt lever , men
hon tycks vara den enda människan kvar.

Utanför mitt hem blåser det kraftigt och jag har just inte sett någon, så
samma tillstånd skulle kunna vara gällande här också egentligen...

Kämpar med en tröttsam initiativlöshet, men jag har iallafall varit nere i
källaren, målat två bordsskivor en sista gång och skurat det gamla växt-
husets skivor i badkaret. Smuts, jord och alger tar sig in i de tunna kanalerna
av plast och jag jobbar på att få det så rent som möjligt.
Vi plockade ner allt som var löst på växthuset, resten får tvättas på
stället. Sen ska vi sätta upp allt fint och limma noga med silicon nu när
vädret blir varmare.
Sen kan det se bra ut nog för att säljas.

Igår var sista avsnittet av " Äkta människor" och lite besviken blev man ju på
alla lösa trådar: Vart tog Lennarts mystiska dam vägen? Var det den rätta koden
Leo viskade innan han kortslöts och dog? Eller är hela hemligheten nu vilande
i den goda familjens händer?
Och Leos far, uppfinnaren, skaparen av de fria hubbotarna? Överför han sig till
en hubbotversion av sig själv?
Till slut kom jag ju på att det ju måste bli en uppföljare! Därför alla lösa trådar.

Sen var det dags för " The Walking Dead".
Maken till ångestskapnade serie! Jag ångrar att jag börjat titta på den!
Hoppet minskar för varje avsnitt - och då var utgångsläget redan totalt
hopplöst!

Och det går såå sakta. Fortfarande samma hopplösa årstid - solen gassar,
de levande svettas - zombierna ruttnar såklart. Syrsorna svirrar och himlen
är evigt hopplöst blå.
Lori är gravid, men det går lika långsamt som i realtid.
Den lilla gruppen decimeras, det handlar om inre hot likväl som yttre.
Jag får bara lust att skrika åt dem : Ge upp! Ta livet av er, det är ju ingen idé!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0